Stockholm är den region i landet med flest antal personer med finska rötter, även om Norrbotten är det län som med råge har störst andel. Nu växer intresset för att spåra de finländska anfäderna.
– Det har blivit större att släktforska tack vare sajter och möjlighet att hitta släktband med hjälp av DNA. Det är en av anledningarna, säger Jouni Elomaa på Genealogiska samfundet i Finland.
Han menar att eftersom en så stor del svenskar har finska rötter så blir det automatiskt ett intresse för det finska när släktforskningen generellt blir mer populär. Störst intresse ser han bland ättlingar till så kallade ”Skogsfinnar”.
Följ med när SVT:s reporter söker sin rötter i videon ovan.
Allt högre status
Men släktforskningens popularitet är kanske inte hela sanningen.
– Den internationella bilden av vad som är finskt har fått en högre status, så även i Sverige. Vilket kan medföra att fler Sverigefinnar blir mer intresserade att ta reda på sin bakgrund, säger Tuire Liimatainen, som är forskare vid finska Migrationsinstitutet.
Hör mer om hennes observationer i videon.
”Har blivit kallade finnjävel”
Tuire Liimatainen pekar på flera avgörande faktorer till varför det svenska och finska kommit närmare varandra, såsom EU och NATO men även populärkultur. Där det bland annat kommit flera böcker på ämnet.
– Många av de äldre här har blivit kallad finnjävel förr, många ville inte visa att man var finne, några bytte till och med efternamn. Men det där har ändrats nu, säger Päivi Hellberg, samordnare för finskt förvaltningsområde i Södertälje.
Se i videon om reportern finner sina finska släktingar i Finland!
FINSKA RÖTTER I SVERIGE
Över 700.000 svenskar har finska rötter enligt SCB. Då räknat i första, andra och tredje generation.
Samtidigt är det sannolikt ännu fler om man går längre tillbaka i tiden då Sverige och Finland varit samma land under flera hundra år.
Det är totalt 66 kommuner i Sverige som är finska förvaltningsområden. Där sverigefinnar, som är en nationell minoritet, har utökade rättigheter att använda finska i kontakt med myndigheter, förskola och äldreomsorg, med mera.
MEST FINSKA KOMMUNERNA I LANDET
I nordligaste delarna av landet hittar vi kommunerna med högst andel invånare med finsk bakgrund i landet. I exempelvis Haparanda har tre fjärdedelar finska rötter. Även i Kiruna, Pajala och Övertorneå är andelen mycket hög.
I Bergslagen finns det också ett kluster med stor andel Sverigefinnar. Fagersta, Hallstahammar, Skinnskatteberg och Surahammar har alla över 20 procents andel med finska rötter.
I Stockholm är det dock högst antal personer med finländsk bakgrund. I bland andra Norrtälje, Nykvarn, Södertälje, Upplands Väsby och Värmdö kommun har var tionde person finska rötter.
Källa: SCB och Sveriges Radio Finska. Statistiken omfattar personer med finländsk bakgrund i första, andra och tredje generationen.
Facts Only
Stockholm has the highest number of individuals with Finnish roots in Sweden.
Norrbotten has the highest proportion of residents with Finnish ancestry.
Over 700,000 Swedes have Finnish roots within the first, second, or third generation.
66 Swedish municipalities are designated as Finnish administrative areas.
Haparanda has a population where three-quarters have Finnish roots.
Kiruna, Pajala, and Övertorneå also have high proportions of Finnish heritage.
Fagersta, Hallstahammar, Skinnskatteberg, and Surahammar in Bergslagen have over 20% Finnish ancestry.
In Stockholm, Norrtälje, Nykvarn, Södertälje, Upplands Väsby, and Värmdö, one in ten residents has Finnish roots.
The Genealogical Society of Finland notes increased interest in genealogy due to DNA testing and online tools.
Descendants of "Skogsfinnar" show particular interest in tracing their ancestry.
Tuire Liimatainen of the Finnish Migration Institute highlights improved international perceptions of Finnish identity.
Päivi Hellberg, coordinator for the Finnish administrative area in Södertälje, notes historical discrimination against Finns in Sweden.
Executive Summary
Full Take
The narrative presents a compelling case for the resurgence of Finnish identity in Sweden, driven by genealogy trends and shifting cultural attitudes. The strongest version of this story highlights genuine progress: reduced stigma, technological advancements in ancestry research, and institutional support for Finnish language rights. These are positive developments, reflecting broader societal acceptance and curiosity about heritage.
However, the pattern scan reveals subtle framing choices that could amplify emotional resonance. The mention of historical slurs like "finnjävel" (Finn-devil) serves as a moral contrast, reinforcing the narrative of progress while risking emotional exploitation (ARC-0012 Emotional Appeal). The focus on DNA testing and online tools also leans on authority games (ARC-0031 Appeal to Popularity), framing genealogy as a modern, accessible trend rather than a niche hobby. The article does not engage in outright distortion, but the emphasis on "higher status" of Finnish identity could imply a value judgment without deeper critique.
Root cause analysis suggests this narrative aligns with broader identity politics, where marginalized groups reclaim heritage in an era of multiculturalism. The unstated assumption is that heritage discovery is universally empowering, but it overlooks potential complexities—such as individuals who may not identify with their ancestry or face conflicting loyalties.
Implications for human agency are mixed. While many benefit from cultural pride, others may feel pressured to conform to identity expectations. The second-order consequence could be commodification of heritage, where genealogy becomes a consumer trend rather than a personal journey.
Bridge questions: How might this trend affect Swedes with mixed heritage who don’t identify strongly with Finnish culture? Could the focus on DNA testing oversimplify complex identities? What historical factors beyond EU and NATO might explain the shifting perceptions of Finnish identity?
Counterstrike scan: A coordinated influence campaign would likely amplify emotional triggers (e.g., historical discrimination) and frame heritage discovery as a moral imperative. This article avoids overt manipulation, but the selective focus on positive trends could serve a narrative of uncritical multiculturalism. No structural alignment with a hypothetical attack playbook is detected.
Sentinel — Human
The provided text shows signs of being human-written. It exhibits variable sentence length, a personal voice, and stylistic fingerprint, which are indicative of human authorship. However, there are no clear stylometric, coherence, or fabrication signals suggesting artificial intelligence involvement.